Församlingsbildande – tidig pingst i Eskilstuna

Under alla tider har löftet om den helige Ande gått i uppfyllelse, där det finns längtande Guds barn. Efter en världsomfattande böneväckelse i slutet av 1800-talet omvittnas andeutgjutelse på de mest skilda orter i världen. I Eskilstuna har pingsterfarenheter dokumenterats långt tidigare än 1927, då nuvarande pingstförsamling bildades.

Under 1890-talet stod frälsningsarméns relativt nystartade kår i centrum för en väckelse. Efter en tid rapporterades om ”hänryckning, eldsflammor över knäböjande vid botbänken, om tungotal och profetia”.

1915 kom de första pingstevangelisterna till staden. 1916 bildades pingstförsamlingen Salem, som verkade fram till mitten av 1920-talet. Sammanlagt tillhörde ca 130 personer församlingen. På grund av svårigheter i ledningen av församlingen ebbade verksamheten så småningom ut, men en skara trogna vänner fortsatte att samlas som bönegrupp och kom 1927 att bilda stommen i den nya församlingen.

Till Eskilstuna på Herrens uppdrag

En vårdag 1927 anlände en ung man med tåg till Eskilstuna station. Ingen av med- passagerarna lade speciellt märke till honom, då han klev av på perrongen, och ingen stod heller välkomnande där. Ändå kunde man se av mannens fasta blick och av hans bestämda steg, att något viktigt stod för dörren.


Georg Gustavsson- Holsby

Resenärens namn var Georg med efternamnet Gustavsson, som senare ändrades till Holsby. Han kom på Guds direkta uppdrag för att förkunna ”ett fulltonigt evangelium” för eskilstunaborna och att så småningom bilda en fri biblisk församling.

Han kom som bönesvar för den lilla bönegrupp, som under flera år samlats och bett till Gud om möjligheter att på nytt, efter några års avbrott, få tjäna Honom som fri församling i Eskilstuna.

Georg fick kontakt med bönegruppen och blev snart dess ledare. Han insåg behovet av att man fick en bestämd lokal att vara i och hyrde därför danslokalen Lohegatan 18. Där kunde man ha offentliga möten i danssalen och bönemöten i köket eller, som man kallade det, lilla salen.

Hösten 1927 var tiden mogen för församlingsbildandet. Kandidat Rickard Fries, Högsby, kallades för att han skulle predika i uppbyggelsemötena och leda församlingsbildandet.

Pionjär i sin hemstad

Utan tvekan har Georg Gustavsson-Holsby som första föreståndare betytt mycket för Pingstförsamlingens grundläggande inriktning och stabilitet.

I en intervju med honom, som pastor Allan Näslundh, gjorde för Eskilstuna Närradio i samband med Georgs 90-årsdag gav han glimtar från sitt liv. Vi ger här en sammanfattning av hans berättelse om Eskilstuna tiden. Vid mitten av 1920-talet var Georg pastor i pingstförsamlingen Nässjö. Då började en nöd beträffande hemstaden Eskilstuna göra sig gällande inom honom. Där fanns ännu ingen fri församling, där förkunnelsen om Andens eld hade fritt utrymme. Han började begära av Gud, att han skulle sända en budbärare dit. Själv talade han med ett par pastorer om saken, men ingen visade sig vara villig att gå in i detta pionjärarbete.

- Jag kunde aldrig tänka mig en sådan tanke, att jag skulle till min hemstad, när det inte fanns någon församling där, säger Georg. Men som ofta händer, fick han själv bli bönesvarets uppfyllelse. Han sa upp sin tjänst i den väckelse- och framgångspräglande församlingen i Nässjö för att på Guds kallelse gå in i ett nytt och ovisst arbete.

Utan någon som helst mänsklig garanti om ekonomisk hjälp for han 1927 till Eskilstuna. Hustrun Ester och de två barnen lämnades i Norrköping hos släktingar, medan han själv sökte bostad för familjen. I en rivningsfastighet i Nyfors fann han den billiga lägenheten han behövde. Att golvet lutade så mycket, att soppan knappt stannade kvar på tallriken, på grund av sättningar i grunden, fick inte utgöra något hinder för hyreskontrakt. Det gällde ju att få möjlighet att bilda en fri biblisk församling i Eskilstuna.

Georg sökte kontakt med den lilla grupp pingstvänner från 1916 års församling, som fortfarande träffades i olika hem till bön och egen uppbyggelse. För att kunna samla dem till möten hyrde han en danslokal på Lohegatan 18, som tidigare varit ökänd i staden på grund av ”supgillen, slagsmål och dans”. Hyran var 117 kr/mån och kontraktstiden sex månader. Från början mötte ett tiotal vänner upp till förmiddagsmötena, medan väckelsemötena samlade fullt hus.

Människor blev trots allt frälsta, och en dopgrav behövdes. den fick man från Stora Sundby baptistkapell, där man tyckte sig behöva något bättre än en plåtlåda som dopgrav. Vatten till dopförrättningarna hämtades i 50-liters mjölkflaskor från mejeriet i närheten. Drygt hundratalet vänner döptes i ”lådan”.

I september 1927 bildades Eskilstuna Fria Församling, och Georg blev dess första föreståndare. Lokalen på Lohegatan hyrdes i ytterligare fem år, tills kyrkan i stadens centrum stod färdig.

Att vara ensam pastor i pionjärverket och utan ekonomiska möjligheter att kalla tillresande vittnen som hjälp var ett krävande arbete. Trött och sliten av allt ansvar for Georg på en personlig inbjudan till Amerika under en niomånadersperiod. En evangelistsyster Grönlöv gick under tiden in i arbetet i Eskilstuna. ”Over there” predikade han i en del möten. Lönen sparades noga. Väl hemma igen använde pionjären Georg denna privata lön som delbetalning vid inköpet av församlingens tomt på Smedjegatan 23!